Never Let Me Go (2010)

Never Let Me Go skildrar en trio som föds och uppfostras i ett syfte. Vilket är allt man egentligen borde veta om karaktärernas grundsituation utan att leverera spoilers. Trion följs genom nedslag i barndomen, det tidiga vuxenlivet och till det möjliga slutet. Under dessa nedslag så ser vi trion i olika stadier av en romantisk triangulering, en identifikationsprocess och en lång dramatisk båge om individens acceptans till sitt öde. Allt medan en känslostorm, som man anar under ytan, aldrig får slita sig loss. Vilket faktiskt gör filmen mer effektfull och gripande än alternativet”hela havet stormar”.

Det är gripande, tungt, stundtals humoristiskt och snuskigt brittiskt snyggt. Keira Knightley, Carey Mulligan och Andrew Garfield agerar återhållsamt medan den vackra musiken, den ständiga romantiken och ideologiskt färgade grundstoryn fullständigt tar över potentiella invändningar.

Jag älskade Never Let Me Go från första början. När filmen väl tagit slut så gick jag ut ur salongen med en klump i magen och en vilja att se om den.

Cinezine kallar Never Let Me Go ”svaret på vad resultatet skulle bli ifall Jane Austen skrev sci-fi, en fråga väldigt få säkert ställt sig”. Vilket är en väldigt bra beskrivning.

För övrigt så rekommenderar jag att INTE se trailern innan filmen.

Annonser

There are no comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: